Fin da la navigaziun principala
Entschatta dal navigatur
Tiba e tiba plegada
Descripziun
La tiba vala sco instrument naziunal da la Svizra e – en basa a ses origin sco corn dals pasters – er sco simbol da l'agricultura da latg en las Alps. Sia furma deriva d'in pign ch'è creschì sin ina spunda e ch'è perquai tort. Oz taglian ins tocs da lains collads. Alura fan ins permez ils tocs nunelavurads, stgavorgia las mesadads, als metta puspè ensemen ed enzuglia il bischen. In buchin da lain permetta da producir meglier tuns natirals. Tranter quests tuns è in dals particulars il «fa» da la tiba, in tun tranter F e Fis (tar ina notaziun che parta dal C). La tiba e la tiba plegada sco ina trumbetta ch'è tipica per la Svizra centrala resunan cun in tun chaud commovent. La tiba derasada en tut la Svizra. Ella vegn sunada en solo, duet, terzet u quartet, en chor e vegn duvrà per accumpagnar orchesters sinfonics u orglas da baselgia. Sunadas vegnan musica populara, da jazz u da rock, musica populara experimentala u er musica da tuns natirals. Dapi l'onn 1910 vegn la tradiziun da tibar promovida da l'Uniun federala da jodladers.
Gallaria d'illustraziuns
Referenzas e dossier
- Publicaziuns
Thomas Juchli, Hans-Jürg Sommer: Die Mundart des Alphorns (= The idiom of the alphorn = Le langage du cor des alpes). Oensingen, 2015 (DVD)
Charlotte Vignau: Modernity, complex societies, and the alphorn. Lanham, Maryland, 2013
Hans-Jürg Sommer: Eine Auswertung und Interpretation historischer Quellen zur Alphornmelodik. Oensingen, 2013
Frances Anne Jones: The alphorn in western art music - a cultural and historical study. University of Hull, 2014
Rudolf Gallati, Christoph Wyss: Unspunnen 1805-2005. Die Geschichte der Alphirtenfeste. Unterseen, Interlaken, 2005 (2. Auflage)
Brigitte Bachmann-Geiser: Das Alphorn. Vom Lock- zum Rockinstrument. Mit Beiträgen von Hans-Jürg Sommer, Rolphe Fehlmann, Res Margot und Matthias Wetter. Bern, 1999
Pierre Grandjean: Le Cor des Alpes. Lausanne, 2011
Dieter Ringli: Schweizer Volksmusik. Von den Anfängen um 1800 bis zur Gegenwart. Altdorf, 2006
Franz Schüssele: Alphorn und Hirtenhorn in Europa. Hölzerne Hörner von der Schweiz bis nach Schweden, von Russland bis Rumänien in Geschichte und Gegenwart. Friesenheim, Buchloe, 2000
Hans-Jürg Sommer: S’Büchel-Büechli. Melodien aus der Tradition geschöpft für Büchel, Oensingen 1995
Hans-Jürg Sommer: Eine Auswertung und Interpretation historischer Quellen zur Alphornmelodik. Oensingen, 2010
Charlotte Vignau: On Swissness in Alphorn Performance. In: Bulletin. Informationsblatt der GVS/SMPS und der CH-EM. Altdorf, 2009, p. 56-71
- Multimedia
Zur Ehre des Alphorns – A la gloire du cor des Alpes – In Praise of the Alphorn. Mit einem Kommentar von Brigitte Bachmann-Geiser. Pully, 1989 (Compact Disc)
Stefan Schwietert: Das Alphorn. Musik der Alpen. Zürich, 2003 (DVD)
Grüezi mitenand
50 Jahre NWS Alphorn-Vereinigung, mit 24 verschiedenen Alphornformationen
© Peter Baumann
Peter Baumann spielt seine Solo-Komposition «Grüezi mitenand».
Ref. Fonoteca Naziunala Svizra : CD42134 T. 9Lioba
Hornroh: Findling
In «Lioba» des Ensembles «Hornroh» sind traditionelle Instrumente in ungewohnter Weise zu hören
Ref. Fonoteca Naziunala Svizra: CD61370 T. 2La boîte à canards (Alphorntrio Les Muverans)
Alphorn in Concert, Oensingen 2004, Vol. 2.
© Willy Cevey
Das Ensemble «Les Muverans» präsentiert harmoniereiche Alphornmusik im Stück «La boîte à canards»
Ref. Fonoteca Naziunala Svizra: CD30822 T. 3Moos-Ruef
Klangwurzeln (Alphornduo Emil Frei - Hans-Jürg Sommer), 1996
© Hans-Jürg Sommer
Das Stück «Moos-Ruef» von Hans-Jürg Sommer gilt als Klassiker unter den Alphornstücken
Ref. Fonoteca Naziunala Svizra: CD12497 T. 2
- Dossier
- Alphorn- und Büchelspiel
Ausführliche Beschreibung Ultima modificaziun: 05.06.2018
Dimensiun: 272 kb
Tip: PDF
- Alphorn- und Büchelspiel